Jag är relativt ny här på C2 med lite över sex månader under bältet. Jag kom till C2 med en ganska kaxig idé om att jag visste det mesta om organisationen, jag hade ju gjort ett antal små jobb åt dem och haft kontakt med VD Lars Nilsson under en lång period innan. Men en sak jag märkte ganska tidigt var att jag tyckte det var lite svårt att riktigt komma in i hänget med de nya kollegorna, det var något som saknades. För att förklara vad måste jag gå tillbaka till mina tidigare erfarenheter i arbetslivet.

På mina tidigare jobb har det nästan alltid funnits en mer eller mindre framstående kultur av gnäll. Små grupper som samlades på fikaraster och AW:s med den uttryckliga funktionen att gnälla. Gnälla över allt från arbetsbelastning eller inkompetent ledning till dåligt kaffe i fikarummet. Vad man än kan tänka sig, jag har gnällt på allt. Att gnälla på jobbet, särskilt jobb med hög stress, är inte alltid något dåligt. Ibland finns det god anledning att känna sig lite gnällig och att få lätta på trycket med kollegor eller vänner kan bli en bra ventil. Men i många fall resulterade det bara i en dålig stämning, sämre humör och lägre engagemang, något jag tydligt märke i mig själv. Kanske känner du igen dig?

Hoppa fram när jag började på C2. Det var någonting som saknades i gemenskapen med de nya kollegorna. Jag begav mig givetvis in till en gammal sms-grupp med en trogen gnällgrupp från en tidigare arbetsgivare för att gnälla men det var svårt att hitta orden. Vad är det jag ska gnälla över egentligen? Och då slog det mig, det som känns konstigt är att jag inte har något att gnälla över och ingen annan verkar ha det heller. Hur ska jag kunna skapa band med mina nya kollegor utan gnällklistret? Sakta men säkert började jag förstå att energin som kanske annars hade gått till gnället gick rakt in i förbättringsarbetet. Finns det gnäll, finns det en förbättring.

När jag började på C2 tänkte jag att jag hade en god idé om vad ”Ständiga Förbättringar” innebar. Jag tänkte att det primärt var ett verktyg i ett ledningssystem för att nå uppsatta mål genom att samla kunskap från alla hörn av organisationen. Detta stämmer men på papper ger det inte hela bilden. Alla saker som tidigare hällde bensin på gnällelden blir bensin till att skapa förbättringar. Man kan inte gnälla när man kan förbättra och det är effekten som ständiga förbättringar ger på kulturen hos en arbetsgivare. Om förbättringsarbetet tas seriöst och alla får vara med finns det inget bättre botemedel mot gnäll och alla negativa konsekvenser en gnällkultur kan skapa. Vill ni ha hjälp med att skapa den här kulturen, slå en signal! Jag kommer gärna och berättar om hur man vänder en gnällkultur till en förbättringskultur.