Att prata om misslyckanden gör oss bättre

Ibland blir det bara fel. Trots att vi förberett oss flitigt och memorerat varje inandning, börjar vi plötsligt snubbla på orden. Tekniken strular, siffror flyter samman och vi vill bara sjunka genom marken. Men, en misslyckad presentation gör oss inte till misslyckade individer. Tvärtom. Istället för att sopa händelsen under mattan, kan vi dra avgörande lärdomar utifrån den. Genom att prata om våra misstag kan vi dessutom stärka relationer, skapa mer empatiska arbetsplatser och bli mer mänskliga. När vi pratar om misstagen gör de oss bättre.  

Vår huvudtalare på Riksforum för Ständiga Förbättringar 2018, Amy Edmondson, delar i artikeln ”Talkning about Failure Is Crucial for Growth. Here’s How To Do It Right.” med sig av tre former av misslyckanden – komplexa och intelligenta misslyckanden samt misslyckanden som kan förebyggas. Enligt Edmondson har de två förstnämnda god potential till att främja lärande på arbetsplatsen. Hon beskriver hur de komplexa misslyckandena är frekvent förekommande på t.ex. sjukhus där man har god kunskap om vad som ska göras och hur, men av sin natur är extra känsliga för både interna och externa förändringar.  

När vi talar om intelligenta misslyckanden kan det handla om produktlanseringar som misslyckas för att vi inte har tillräckligt mycket expertis eller erfarenhet inom området. Edmondson menar att när dessa typer av misslyckanden inträffar, ska vi informera alla. Skulle de istället tillåtas gå obemärkt förbi, riskerar de att upprepas. Hon betonar hur detta skapar ineffektiva organisationer som gör återkommande samma misstag.  

I samma artikel återger företagspsykologen Tascha Eurich en historia om en anställningskandidat som var oförmögen att återge och reflektera över sina yrkesmässiga misstag. Trots Eurichs avrådan anställde de honom och han blev mycket riktigt en av de mest problematiska anställda de någonsin haft. Detta, menar Eurich, är ett exempel på varför det är så viktigt att stimulera människors mod att konfrontera och analysera sina misslyckanden.  

Den kanske största fördelen med att prata om våra misslyckanden, är att det gör oss mer humana och förändringsbenägna. Alison Brooks Wood, assisterande professor på Harvard, menar att icke-skuldbeläggande samtal om misslyckanden motiverar oss att stötta varandra att göra bättre i framtiden. Skulle vi istället enbart kommunicera våra framgångar, skapar vi en illvillig avundsjuka och alstrar en farlig bild av perfektion likt den vi möts av på sociala medier.  

Misslyckanden är värdefulla. Vi kommer ut starkare och genom att öppna oss kan vi dra lärdom och hitta stöd i varandra. Låt det få bli fel ibland och låt alla få veta. Om du aldrig misslyckas, kan du aldrig lyckas.  


Vill du höra mer om Amys tankar och ta del av fler föreläsare från bland annat Google och SobiVälkommen till Riksforum 2018!